Länge sen sist.
Idag är det 7 år och 4 månader sedan jag startade denna blogg.
Förra veckan letade jag på nätet efter information om skallben som görs med 3D, sökte på 3D och hjärntumör. Då dök det upp en bild på mig från denna blogg och jag satte mig och läste en del av inlägggen. Efter några dagar kom tanken på att skriva lite igen så nu testar jag det.
Karusellen med hjärntumören är igång, tankarna snurrar mest hela tiden, dag som natt. Sömnen har blivit sämre och det känns såklart.
Sedan första hjärntumörsoperationen -91 har jag regelbundet kollas med magnetröntgen för att se att det ser ut som det ska i skallen. Varje år kallas jag till Sunderbysjukhus för detta.
Innan svaret kommer med posten från läkaren i Umeå är såklart tankarna på att det kan ha hänt något, att tumören kan ha växt men jag kan inte säga att jag är orolig. Dock såg jag direkt då jag öppnade brevet januari 2021 att det var svar på röntgen som gjordes i nov-20, att det var ett långt svar.
Inte två rader som sa:
Vi har nu tittat på dina bilder och vi ser ingen förändring sedan förra kontrollen. Istället:
Vi har nu tittat på dina bilder, sedan skiljde sig fortsättningen, och vi ser att din hjärntumör växt. Jaha, då ska det börjas om igen. Telefontid inbokades och där fick jag mer förklarat. Tumören har alltså växt. Det finns ett hålrum där den är men naturligtvis är den inte i mitten, som hade varit det bästa, utan den ligger mer åt ena sidan och växer mot en artär, berättade läkaren. Vi ska inte ha för bråttom att operera men vi måste göra det innan den tar i artären för att kunna skära utan att det tar i den. Då började tankarna gnaga igen. Men läkarens ord om att det inte var bråttom att ta bort den, hoppades vi på ca 2 år innan det skulle göras.
Förra veckan letade jag på nätet efter information om skallben som görs med 3D, sökte på 3D och hjärntumör. Då dök det upp en bild på mig från denna blogg och jag satte mig och läste en del av inlägggen. Efter några dagar kom tanken på att skriva lite igen så nu testar jag det.
Karusellen med hjärntumören är igång, tankarna snurrar mest hela tiden, dag som natt. Sömnen har blivit sämre och det känns såklart.
Sedan första hjärntumörsoperationen -91 har jag regelbundet kollas med magnetröntgen för att se att det ser ut som det ska i skallen. Varje år kallas jag till Sunderbysjukhus för detta.
Innan svaret kommer med posten från läkaren i Umeå är såklart tankarna på att det kan ha hänt något, att tumören kan ha växt men jag kan inte säga att jag är orolig. Dock såg jag direkt då jag öppnade brevet januari 2021 att det var svar på röntgen som gjordes i nov-20, att det var ett långt svar.
Inte två rader som sa:
Vi har nu tittat på dina bilder och vi ser ingen förändring sedan förra kontrollen. Istället:
Vi har nu tittat på dina bilder, sedan skiljde sig fortsättningen, och vi ser att din hjärntumör växt. Jaha, då ska det börjas om igen. Telefontid inbokades och där fick jag mer förklarat. Tumören har alltså växt. Det finns ett hålrum där den är men naturligtvis är den inte i mitten, som hade varit det bästa, utan den ligger mer åt ena sidan och växer mot en artär, berättade läkaren. Vi ska inte ha för bråttom att operera men vi måste göra det innan den tar i artären för att kunna skära utan att det tar i den. Då började tankarna gnaga igen. Men läkarens ord om att det inte var bråttom att ta bort den, hoppades vi på ca 2 år innan det skulle göras.
Nu pratar vi inte år utan veckor, jag sitter med kalendern framför mig och väntar på att få en operationstid, känns bättre att veta då det ska hända.
Jag börjar såhär.
Vill du läsa gamla inlägg går du på Arkiv högst upp på sidan.
Jag börjar såhär.
Vill du läsa gamla inlägg går du på Arkiv högst upp på sidan.
Ha en bra dag i ett plussgradigt januari/ Helena